Svenska högtidsdagar

Sverige har ett antal högtidsdagar som en stor del av befolkningen firar. Ett flertal av dessa högtider var i början väldigt religiösa. Många firar fortfarande flera av högtiderna som en del av sina religioner, men även icke religiösa personer firar idag många av dessa högtider. Här lyfter vi fram fem välkända svenska högtider och traditionsdagar. Urvalet är redaktionellt och inte en mätning av vilka dagar svenskar faktiskt firar mest. En högtid är heller inte alltid en lagstadgad allmän helgdag. Se lagen om allmänna helgdagar för den juridiska listan.

Nationaldagen – 6 juni

Ifall nationaldagen anses vara en riktig högtid eller inte är lite olika beroende på vem du frågar. Trots att det är en röd dag här i Sverige är det inte alla som väljer att fira nationaldagen. Nationaldagen dök upp under 1890-talet. Dock dröjde det ett tag innan det blev bestämt vilket datum den svenska nationaldagen skulle vara. Det blev dock till slut bestämt att nationaldagen skulle ske den 6 juni och fram till år 1916 var detta landets inofficiella nationaldag. Den var först under år 1916 som dagen blev instiftad som den svenska flaggans dag. Men det dröjde fram till år 1983 innan 6 juni officiellt blev vår nationaldag, och det dröjde fram till 2005 innan nationaldagen blev en riktig helgdag.

Påskafton och påskhelgen

Påsken är en viktig kristen högtid som förknippas med berättelserna om Jesu död och uppståndelse. Den judiska högtiden pesach har en annan religiös innebörd och erinrar om uttåget ur Egypten. Högtiderna har historiska och språkliga beröringspunkter, men de är inte samma firande. Påskafton är inte en egen allmän helgdag enligt lagen; långfredagen, påskdagen (söndag) och annandag påsk är allmänna helgdagar.

Ordet påsk har enligt Institutet för språk och folkminnen kommit till svenskan via grekiska och medeltidslatin och går ytterst tillbaka till hebreiskans pesach. Den äldre skrivningen ”peash” i texten var felaktig. "Stilla Veckan" kallas veckan som är före påsken, och denna inleds ibland med palmsöndagen. Påskhelgen består idag av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen samt annandag påsk. Det är lite olika hur den firas, de flesta väljer dock att äta god mat och umgås med nära och kära.

Nyårsafton – 31 december

Nyårsfirandet har förändrats över tid och kan se olika ut mellan människor och familjer. Nyårsafton är inte en särskilt uppräknad allmän helgdag; nyårsdagen den 1 januari är det. Det sägs att nyårsringningen har funnits sedan 1890-talet, det skedde på den tiden på Skansen och sedan 1920-talet började det spridas via radion. Denna högtiden är idag främst ett sätt för alla att välkomna ett nytt år. Det äts god mat, klädseln spelar också en stor roll för många. De flesta av oss dricker gärna något bubbel och på tolvslaget börjar vi tända fyrverkerier.

Julafton – 24 december

Julafton är en viktig traditionsdag för många i Sverige, men julafton i sig är inte allmän helgdag enligt lagen. Juldagen och annandag jul är däremot allmänna helgdagar. Det är på julafton som tomten kommer och delar ut julklappar, vi äter gott och umgås gärna med familj och vänner. Precis som många andra högtider har julen också en religiös bakgrund. Men idag är det inte ovanligt att personer som inte är religiösa firar julen. Julafton anses vara julens höjdpunkt i nordens tradition. Redan i början av december är det många som börjar räkna ner tills julafton är här. Det är inte ovanligt att höra "dan före dopparedan" vilket syftar på att många äter dopp i grytan på julafton. I Sverige blev det under 1900-talet vanligt att hänga upp strumpor med små julgåvor som alla fick på morgonen. Det var även under 1960-talet som "Kalle Ankas Jul" började sändas och har sedan dess varit en tradition i många svenska hem.

Midsommar

Midsommar är en etablerad svensk högtid som kan firas på många olika sätt. Midsommarafton är inte en egen lagstadgad allmän helgdag, medan midsommardagen är det. Detta är en dag som markerar början av ledigheten för många personer. Midsommar samt midsommarstången går historiskt sett tillbaka till vårens växlighet som firades i norra Europa. i bondesamhället hade midsommar en annan betydelse, dagen ansågs vara en brytpunkt i personernas arbetsår, och man ansåg att midsommarnatten var full med övernaturliga väsen och magiska krafter. Högtiden hade i början en kyrklig betydelse, detta är dock någonting som inte många känner till längre.